Lov

Då var sista tentan skriven. Jag borde fira tror jag, men jag har glömt hur man har kul. Hur gör man nu igen?

Det kommer väl tillbaka till mig om en vecka, som vanligt. Under tiden…zzzzzzzzzzz

My female phasmids are laying a ton of eggs. Not sure what to do with them. Maybe I’ll make 200 tiny omelettes.

 

My exams are over. I suppose I ought to celebrate, but I kind of forgot how to have fun. I’m sure it’ll come back to me in a week or so, as usual. In the meantime… zzzzzzzzz

Daa daa da-da daa daa da-da daa daa…

Jag finner ett visst sadistiskt nöje i att veta att jag skulle kunna förstöra hela resten av den här säsongen av GOT för de som inte har läst böckerna än. Tanken är lite lockande.

…men jag låter bli. Här är ett fluffigt djur istället.

It gives me some kind of evil sense of satisfaction to know that I could ruin the rest of this season of GOT for those who haven’t read the book yet. Hmm… but I won’t. Here’s a fluffy animal instead.

Den där känslan när man sätter sig på toalocket, fast locket är inte nedfällt, så man åker ner i skålen som en hjälplös fisk och sen måste man byta byxor och då missar man bussen och sen får man skäll för att man är oseriös och jämt kommer försent och dessutom har byxorna bakochfram, vilket förklarar varför det gjorde så ont i skrevet när man satt på bussen, och sen är det slut på mjölk när man kommer hem

Det är liksom lite så jag känner idag.

Undrar var min cykel är.

Och det vore trevligt att ha en scanner så inte mina handgjorda teckningar ser ut som om de har gått igenom samtliga magar på en ko.

There is no point in spreading my negativity to any part of the non-swedish community, so instead of translating this post I ran the title a couple of times through google translate. Here, have a laugh:

That feeling when you put on toalocket lid lowered, so you go into the bowl like a helpless fish and then you have to change my pants and then miss the bus and then get the bark to be serious and still go late and also has returned from his pants, which explains why it hurt so much in the groin when sitting on the bus, and then you run out of milk when you recoil

Markers

Bitey

Polymerlera & akrylfärger. Och för mycket att göra egentligen.

 

Polymer clay and acrylics. And too much stuff to do.

Murr

Just nu verkar allting staka sig på en gång. Så jag gjorde en liten animation för att muntra upp mig själv.

Jag har inte direkt någon talang för detta, det tog pinsamt lång tid att producera dessa sex sekunder, men det var kul ändå.

Right now nothing seem to be going my way. So I made a very short animation to cheer myself up. I find animating difficult, it took me way too long  just to make this a six second sequence, but it was fun anyway.

Surpuppa

 

 

bpffffff… money

Dagdrömmer mig bort. Sparar redan till många saker, och nu har jag lagt till Corel Painter på listan. Jag har ett speciellt (och gammalt) kärleksförhållande med GIMP, men efter att ha lekt med provversionen av Painter måste jag erkänna att jag börjar förstå poängen med att betala för ett bättre ritprogram.

Sedan att pengar inte växer på träd…

Daydreaming…. there are already many things on my wishlist, and now Corel Painter has been added to it. I have had a passionate relationship with GIMP for many years, but after playing with the 30-day trial of Painter I must admit that I do see the point in paying for a good drawing program. Now if only money grew on trees.